Hej !

Hur får jag bort att min hund "grisar" på armen i skjulet. Har provat en hel del....Har du nåt bra tips?

Mvh

Hej!

Tack för din fråga.

Av princip brukar jag sällan dressera bort beteenden, min filosofi är att ställa frågan varför gör hunden som den gör, var i träningen har jag missat? Hur kan jag gå tillbaka i träningen för att få hunden att finna en mer positiv lust att göra det som jag vill att den skall göra, EFTER detta då jag vet att hunden har klart för sig vad som förväntas, då kommer mina kravställande, inte innan eller under dressyren. Så, till din fråga angående en hund som "grisar" i ärmen. Detta är ett klockrent exempel på att träningen gått snett, hunden har helt enkelt inte lärt sig varför den skall bevaka och endast avvärja genom att bita i ärmen då figuranten rör sig eller gör ett överfall på hunden. Hundar som biter om eller "grisar" bevakar inte figuranten, dom skäller på en grej! Om grejen inte rör sig hittar hunden på egna uppgifter genom att bita sig fast eller "grisa"! Om man i detta läge bannar hunden från att inte grisa, då kommer inte hunden att förstå vad som är på gång, det enda som händer är att hunden tar avstånd från den som bannar! Tyvärr ser jag ofta hundar som agerar på ett sätt som frågeställaren anger, Man kan lösa problemet på flera sätt, här kommer två vägar:

1. Detta är en lösning som jag själv ogillar, men är enkel och tyvärr ofta tillämpad även på tjänstehundar. Lär hunden att inte röra, utan bara på ditt el. figurantens tillstånd "ta" ärmen. Ungefär som ut och in bilen, man gör en dressyrsak av detta moment, du kan även byta med annat föremål, som hunden kan fokusera på, eller så tränar du hunden som en skyddshund skall tränas.

2. Gå tillbaks till grunden för
bevakning/anskällning/försvar/lydnad/dominans/respekt. Dvs., hunden skall hamna i samma sinnestämning som en hund eller varg som vill fälla en älg. Vargen har respekt för det stora bytet och vet att om man angriper det fel, så kan det gå mycket illa, angriper man det rätt då blir det succé. Ingen varg skulle "grisa" i älgen!!!! Med detta menar jag inte att figuranten skall tillfoga hunden den smärta som en älg kan tillföra en varg, utan vad jag menar är att figuranten skall genom ett korrekt agerande utstråla energi och pondus men att hunden känner sig mäktig. När figuranten ger hunden möjlighet att se sin chans att lägga ner bytet, då skall angreppet från hunden komma, efter detta skall hunden instinktivt starta ett tillkämpande för att få ner bytet på marken, där bytet är "ofarligt". Inte som vi ofta ser idag, att hundar apporterar skyddsärmen, för att sedan trycka figuranten framåt och bara "hoppa" med. (Det är nu som tugg, ombett mm startar, och då har vi inte ens kommit till momentet att "släppa") Om man är flitig i inlärningsstadiet av anskällning- angrepp- tillkämpande, då kommer även de mest erfarna tävlingshundarna att fortsätta arbeta med instinkter, dock med en viss minskad intensitet, liksom den gamla vargen inte lägger ner mer energi än det som krävs Ovan nämnda innebär att figuranten måste variera sin repertoar efterhand som olika hundtyper tränas.

Jag har nu inte gett hela nyckeln till träningen, men jag hoppas att du kan ta en dialog med din träningsgrupp, om det är så att något av det jag skriver stämmer på din hunds problem.

Lycka till
vh Pierre